Loading jsMath...

3.4 Logaritmekvationer

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 20 april 2007 kl. 13.25 (redigera)
Lina (Diskussion | bidrag)

← Gå till föregående ändring
Nuvarande version (16 maj 2007 kl. 07.41) (redigera) (ogör)
Tek (Diskussion | bidrag)
(Lagt in text om grund- och slutprov)
 
(21 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 1: Rad 1:
 +__NOTOC__
<table><tr><td width="600"> <table><tr><td width="600">
- 
-=3.4 Logaritmekvationer= 
<div class="inforuta"> <div class="inforuta">
'''Innehåll:''' '''Innehåll:'''
-* alt 1+* Logaritmekvationer
-* alt 2+* Exponentialekvationer
 +* Falska rötter.
 +</div>
 + 
 +<div class="inforuta">
 +'''Lärandemål:'''
 + 
 +Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
 +* Lösa ekvationer som innehåller logaritm- eller exponentialuttryck och som kan reduceras till första- eller andragradsekvationer.
 +* Hantera falska rötter och veta när de uppstår.
</div> </div>
-[[agjöeijö|Övningar]]+[[3.4 Övningar|Övningar]]
</td> </td>
Rad 18: Rad 26:
<tr><td width=600> <tr><td width=600>
<!-- huvudtexten --> <!-- huvudtexten -->
- 
- 
-
fristående formel dubbla dollar
 
- 
-teori igen 
- 
-<div class="regel"> 
-'''Viktig regel:''' 
-
dubbeldollar
 
-</div> 
- 
-<div class="exempel"> 
-'''Exempel 1''' 
- 
-Exempeltext, använd nedanstående numrering 
-<ol type="a"> 
-<li>matte 
-<li>text 
-</ol> 
- 
-</div> 
==Grundekvationer== ==Grundekvationer==
Rad 46: Rad 33:
definitionen av logaritm, dvs. definitionen av logaritm, dvs.
-$$10^x = y \Leftrightarrow x = \lg y$$+$$\eqalign{10^x = y\quad&\Leftrightarrow\quad x = \lg y\cr e^x = y\quad&\Leftrightarrow\quad x = \ln y\cr}$$
-$$e^x = y \Leftrightarrow x = \ln y$$+
- +
-(Vi anv&auml;nder oss h&auml;r enbart av 10-logaritmer eller naturliga logaritmer)+(Vi anv&auml;nder oss h&auml;r enbart av 10-logaritmer eller naturliga logaritmer.)
- +
- +
<div class="exempel"> <div class="exempel">
Rad 59: Rad 42:
L&ouml;s ekvationerna L&ouml;s ekvationerna
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li>$10^x = 537 \quad \quad$ som har lösningen x = \lg 537. <br><br>+<li>10^x = 537 \quad har lösningen $\,x = \lg 537\,$. <br><br>
-<li> $10^{5x} = 537 \quad \quad ger att 5x= \lg 537$ , d.v.s. $x= \displaystyle \frac{1}{5} \lg 537$ <br><br>+<li> 10^{5x} = 537 \quad ger att $\,5x= \lg 537\,$, dvs. $\,x=\frac{1}{5} \lg 537\,$. <br><br>
-<li> $\displaystyle \frac{3}{e^x} = 5 \quad \quad$ +<li> \displaystyle \frac{3}{e^x} = 5 \quad Multiplikation av båda led med $\,e^x\,$ och division med 5 ger att $\,\frac{3}{5}=e^x\,$, vilket betyder att $\,x=\ln\frac{3}{5}\,$.<br><br>
-::::'''Lösning:'''+<li> \lg x = 3 \quad Definitionen ger direkt att $\,x=10^3 = 1000\,$. <br><br>
-::::Multiplicerar båda led med $e^x$+<li> \lg(2x-4) = 2 \quad Från definitionen har vi att $\,2x-4 = 10^2 = 100\, och då följer att \,x = 52\,$. <br><br>
-$$3=5e^x \; \mbox{.}$$+
-::::Dividera båda led med $5$+
-$$\frac{3}{5} = e^x$$+
-::::vilket ger att $x=\ln \frac{3}{5}$. <br><br>+
-<li> $(\sqrt{10})^x = 25 \quad $ +
-::::'''Lösning:'''+
-::::Eftersom \sqrt{10} = 10^{1/2} är vänsterledet lika med (\sqrt{10})^x = (10^{1/2})^x = 10^{x/2} och ekvationen lyder +
-
10^{x/2} = 25
+
-::::Lösningen är $\displaystyle \frac{x}{2} = \lg 25, $ d.v.s. x= 2 \lg 25. <br><br>+
-<li> $\lg x = 3 \quad \quad \quad Definitionen ger direkt att x=10^3 = 1000$. <br><br>+
-<li> \lg(2x-4) = 2 \quad +
-::::'''Lösning:'''+
-::::Från definitionen har vi att.+
-$2x-4 = 10^2 = 100$+
-::::och då följer att x = 52. <br><br>+
-<li> \displaystyle \frac{3 \ln 2x}{2} + 1 = \displaystyle \frac{1}{2}\quad +
-::::'''Lösning:'''+
-::::Multiplicerar båda led med 2 och subtrahera sedan 2 från båda led+
-
3 \ln 2x = -1
+
-::::Dividera båda led med 3+
-
\ln 2x = -\displaystyle \frac{1}{3}
+
-::::Nu ger definitionen direkt att 2x = e^{-1/3}, vilket betyder att +
-
x = \displaystyle \frac{1}{2} e^{-1/3} = \displaystyle \frac{1}{2e^{1/3}}
+
</ol> </ol>
 +</div>
-</div>+<div class="exempel">
 +'''Exempel 2'''
 +<ol type="a">
 +<li> Lös ekvationen \ (\sqrt{10}\,)^x = 25\,.
 +<br>
 +<br>
 +Eftersom \,\sqrt{10} = 10^{1/2}\, är vänsterledet lika med \,(\sqrt{10}\,)^x = (10^{1/2})^x = 10^{x/2}\, och ekvationen lyder
 +
10^{x/2} = 25\,\mbox{.}
 +Denna grundekvation har lösningen \,\displaystyle \frac{x}{2} = \lg 25\,, dvs. \,x= 2 \lg 25\,. <br><br>
 +
 +<li> Lös ekvationen \ \displaystyle \frac{3 \ln 2x}{2} + 1 = \frac{1}{2}\,.
 +<br>
 +<br>
 +Multiplicera båda led med 2 och subtrahera sedan 2 från båda led
 +
3 \ln 2x = -1\,\mbox{.}
 +Dividera båda led med 3
 +
\ln 2x = -\frac{1}{3}\,\mbox{.}
 +Nu ger definitionen direkt att \,2x = e^{-1/3}\,, vilket betyder att
 +
x = {\textstyle\frac{1}{2}} e^{-1/3} = \frac{1}{2e^{1/3}}\,\mbox{.}
 +</ol>
 +</div>
I m&aring;nga praktiska till&auml;mpningar r&ouml;rande exponentiell tillv&auml;xt eller avtagande dyker det upp I m&aring;nga praktiska till&auml;mpningar r&ouml;rande exponentiell tillv&auml;xt eller avtagande dyker det upp
ekvationer av typen ekvationer av typen
-<div class="regel">+$$a^x = b\,\mbox{,}$$
-
a^x = b
+där $\,a\, och \,b\,$ är positiva tal. Dessa ekvationer l&ouml;ses enklast genom att ta logaritmen för b&aring;da led
-</div>+
-där a och b är positiva tal. Dessa l&ouml;ses enklast genom att ta logaritmen av b&aring;da led+
\lg a^x = \lg b
\lg a^x = \lg b
Rad 105: Rad 84:
x \cdot \lg a = \lg b
x \cdot \lg a = \lg b
-Vilket ger l&ouml;sningen x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a} .+vilket ger l&ouml;sningen $\ x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a}\,$.
<div class="exempel"> <div class="exempel">
-'''Exempel 2'''+'''Exempel 3'''
-L&ouml;s ekvationen 
<ol type="a"> <ol type="a">
-<li> 3^x = 20 +<li>Lös ekvationen $\ 3^x = 20\,$.
-::::'''L&ouml;sning:'''+<br>
-::::Logaritmera båda led +<br>
-
\lg 3^x = \lg 20
+Logaritmera båda led
-::::Vänsterledet kan skrivas som $+lg 3^x = x \cdot \lg 3$+$$\lg 3^x = \lg 20\,\mbox{.}$$
-::::och då får vi att+Vänsterledet kan skrivas som $\,\lg 3^x = x \cdot \lg 3\,$ och då får vi att
-$$x = \displaystyle \frac{\lg 20}{\lg 3} \;\;\;\;\; (\approx 2,727)$$ <br><br>+$$x = \displaystyle \frac{\lg 20}{\lg 3} \quad ({}\approx 2{,}727)\,\mbox{.}$$<br><br>
-<li>$ 5000 \cdot 1,05^x = 10 \: 000$+ 
-::::'''L&ouml;sning:'''+<li>Lös ekvationen $\ 5000 \cdot 1{,}05^x = 10\,000\,$.
-::::Dividera båda led med 5000+<br>
-$$1,05^x = \displaystyle \frac{ 10 \: 000}{5000} = 2$$+<br>
-::::Denna ekvation löser vi genom att logaritmera båda led med $\lg$ och skriva om vänsterledet som \lg 1,05^x = x \cdot \lg 1,05 +Dividera båda led med 5000
-$$x = \displaystyle \frac{\lg 2}{\lg 1,05} \;\;\;\;\; (\approx 14,2)$$ <br><br>+$$1{,}05^x = \displaystyle \frac{ 10\,000}{5\,000} = 2\,\mbox{.}$$
-<li>$ 2^x \cdot 3^x = 5$ +Denna ekvation löser vi genom att logaritmera båda led med lg och skriva om vänsterledet som $\,\lg 1{,}05^x = x\cdot\lg 1{,}05\,$,
-::::'''L&ouml;sning:'''+$$x = \frac{\lg 2}{\lg 1{,}05} \quad ({}\approx 14{,}2)\,\mbox{.}$$<br>
-::::Vänsterledet kan skriva om med potenslagarna till $(2 \cdot 3)^x = 5$ och ekvationen blir+
-
6^x = 5
+
-::::Denna grundekvation löser vi på vanligt sätt med logaritmering och får +
-$$x = \displaystyle \frac{\lg 5}{\lg 6}$$ <br><br> +
-<li> 5^{2x + 1} = 3^{5x} +
-::::'''L&ouml;sning:'''+
-::::Logaritmera båda led och använd logaritmlagen \lg a^b = b \cdot \lg a +
-
(2x+1)\lg 5 = 5x \cdot \lg 3
+
-
2x \cdot \lg 5 + \lg 5 = 5x \cdot \lg 3
+
-::::Samla x i ena ledet+
-
\lg 5 = 5x \cdot \lg 3 -2x \cdot \lg 5
+
-
\lg 5 = x (5 \lg 3 -2 \lg 5)
+
-::::Lösningen är +
-
x = \displaystyle \frac{\lg 5}{5 \lg 3 -2 \lg 5}
+
</ol> </ol>
- 
</div> </div>
- 
-==Några mer komplicerade ekvationer== 
- 
-Även ekvationer som inneh&aring;ller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som f&ouml;rstagradsekvationer, genom att betrakta "\ln{(x)}" eller "e^x" som en variabel. Man kan ocks&aring; om man vill substituera genom att s&auml;tta \ln(x)=t eller e^x=t.  
-(Man måste dock kolla så att inte detta värde gör att någon nämnare i den ursprungliga ekvationen blir 0.) 
<div class="exempel"> <div class="exempel">
-'''Exempel 1'''+'''Exempel 4'''
-Lös ekvationen $\ln(x^3) + 2 \ln\left( \displaystyle \displaystyle \frac{1}{x}\right) = 3$+<ol type="a">
 +<li>Lös ekvationen $\ 2^x \cdot 3^x = 5\,$.
 +<br>
 +<br>
 +Vänsterledet kan skrivas om med potenslagarna till $\,2^x\cdot 3^x=(2 \cdot 3)^x\,$ och ekvationen blir
 +$$6^x = 5\,\mbox{.}$$
 +Denna ekvation löser vi på vanligt sätt med logaritmering och får att
 +$$x = \frac{\lg 5}{\lg 6}\quad ({}\approx 0{,}898)\,\mbox{.}$$<br><br>
 +
 +<li>Lös ekvationen $\ 5^{2x + 1} = 3^{5x}\,$.
 +<br>
 +<br>
 +Logaritmera båda led och använd logaritmlagen \,\lg a^b = b \cdot \lg a
 +
\eqalign{(2x+1)\lg 5 &= 5x \cdot \lg 3\,\mbox{,}\cr 2x \cdot \lg 5 + \lg 5 &= 5x \cdot \lg 3\,\mbox{.}\cr}
 +Samla $\,x\,$ i ena ledet
 +$$\eqalign{\lg 5 &= 5x \cdot \lg 3 -2x \cdot \lg 5\,\mbox{,}\cr \lg 5 &= x\,(5 \lg 3 -2 \lg 5)\,\mbox{.}\cr}$$
 +Lösningen är
 +$$x = \frac{\lg 5}{5 \lg 3 -2 \lg 5}\,\mbox{.}$$
 +</ol>
-$+</div>
-3\ln(x) + 2\cdot(-1)\ln(x)=3+
-$+
-$+==Några mer komplicerade ekvationer==
-\ln(x) = 3 +
-$+
-vilket ger+Ekvationer som inneh&aring;ller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som f&ouml;rstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "\ln x" eller "e^x" som obekant.
-$ 
-x=e^3 
-$ 
- 
-</div> 
<div class="exempel"> <div class="exempel">
-'''Exempel 1'''+'''Exempel 5'''
-Lös ekvationen $+Lös ekvationen $\ \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\frac{5}{e^{-x}+2}\,$.
-\displaystyle \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\displaystyle \displaystyle \frac{5}{e^{-x}+2}$+<br>
 +<br>
 +Multiplicera båda led med \,3e^x+1\, och $\,e^{-x}+2\,$ för att få bort nämnarna
-$+$$6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)\,\mbox{.}$$
-6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)+
-$+
-$+Notera att eftersom $\,e^x\, och \,e^{-x}\,$ alltid är positiva oavsett värdet på $\,x\,$ så multiplicerar vi alltså ekvationen med faktorer $\,3e^x+1\,$ och $\,e^{-x} +2\,$ som är skilda från noll, så detta steg riskerar inte att introducera nya (falska) rötter till ekvationen.
-6+12e^x = 15e^x+5+
-$+
- +
-$+
-1=3e^x+
-$+
- +
-$+
-e^x=\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}+
-$+
- +
-$+
-x=\ln{\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}}=-\ln(3)+
-$+
 +Förenkla båda led
 +
6+12e^x = 15e^x+5\,\mbox{,}
 +där vi använt att \,e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1\,. Betraktar vi nu \,e^x\, som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen
 +
e^x=\frac{1}{3}\,\mbox{.}
 +En logaritmering ger sedan svaret
 +
x=\ln\frac{1}{3}= \ln 3^{-1} = -1 \cdot \ln 3 = -\ln 3\,\mbox{.}
</div> </div>
- 
- 
- 
- 
-I f&ouml;ljande exempel kan man f&aring; en f&ouml;rstagradsekvation genom att logaritmera b&auml;gge leden i ekvationen. N&auml;r vi logaritmerar blir exponenter faktorer, enligt logaritmlagen \ln (a^b) = b \ln (a) . 
<div class="exempel"> <div class="exempel">
-'''Exempel 1'''+'''Exempel 6'''
-Lös ekvationen $+Lös ekvationen $\ \displaystyle \frac{1}{\ln x} + \ln\frac{1}{x} = 1\,$.
-3 \cdot 2^x=e^x+<br>
-$+<br>
 +Termen $\,\ln \displaystyle \frac{1}{x}\, kan skrivas som \,\ln \displaystyle \frac{1}{x} = \ln x^{-1} = -1 \cdot \ln x = - \ln x\,$ och då blir ekvationen
 +
\frac{1}{\ln x} - \ln x = 1\,\mbox{,}
 +där vi kan betrakta \,\ln x\, som en ny obekant. Multiplicerar vi båda led med \,\ln x\, (som är skild från noll när \,x \neq 1\,) får vi en andragradsekvation i \,\ln x
 +$$1 - (\ln x)^2 = \ln x\,\mbox{,}$$
 +$$ (\ln x)^2 + \ln x - 1 = 0\,\mbox{.}$$
-$+Kvadratkomplettering av vänsterledet
-\ln(3) + \ln(2^x) = \ln(e^x)+
-$+
-$+$$\eqalign{\textstyle (\ln x)^2 + \ln x -1 &= \bigl( \ln x + \frac{1}{2} \bigr)^2 - \bigl(\frac{1}{2} \bigr)^2 - 1\cr &= \bigl( \ln x + \frac{1}{2} \bigr)^2 - \frac{5}{4}\cr}$$
-\ln(3) + x \ln(2) =x \ln(e)+
-$+
-$+följt av rotutdragning ger att
-\ln(3) + x \ln(2) = x+
-$+
-$ +$$\ln x = -\frac{1}{2} \pm \frac{\sqrt{5}}{2} \,\mbox{.}$$
-\ln(3) = (1-\ln(2))x+
-$+
-$+Detta betyder att ekvationen har två lösningar
-x=\displaystyle \displaystyle \frac{\ln(3)}{1-\ln(2)}+
-$+
 +
x= e^{(-1 + \sqrt{5})/2} \quad \mbox{och} \quad x= e^{-(1+\sqrt{5})/2}\,\mbox{.}
<br>
</div> </div>
 +===Falska rötter===
-Ibland m&aring;ste man anv&auml;nda logaritmlagarna f&ouml;r att f&ouml;renkla ett +När man löser ekvationer gäller det också att tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva och att uttryck av typen $\,e^{(\ldots)}\,$ bara kan anta positiva värden. Risken är annars att man får med falska rötter.
-ekvationsuttryck, vilket f&ouml;ljande exempel visar:+
<div class="exempel"> <div class="exempel">
-'''Exempel 1'''+'''Exempel 7'''
-Exempeltext, använd nedanstående numrering+L&ouml;s ekvationen $\ \ln(4x^2 -2x) = \ln (1-2x)\,$.
-<ol type="a">+<br>
-<li>$matte$+<br>
-<li>text+För att ekvationen ska vara uppfylld måste argumenten $\,4x^2-2x\,$ och \,1-2x\, vara lika,
-</ol>+
-L&ouml;s ekvationen+
4x^2 - 2x = 1 - 2x , \quad \quad \quad \quad (*)
- +och dessutom positiva. Vi löser ekvationen $(*)$ genom att flytta över alla termer i ena ledet
-$+
-\mbox{ a) } \lg x + \lg 2 = 2+
-$+
- +
4x^2 - 1= 0
-'''L&ouml;sning:'''+
- +och använder rotutdragning. Detta ger att
-$+
-\lg 2x = 2+
-$+
- +$$\textstyle x= -\frac{1}{2} \quad \mbox{och} \quad x= \frac{1}{2} \; \mbox{.}$$
-$+
-2x = 10^2 = 100+
-$+
- +Vi kontrollerar nu om båda led i $(*)$ är positiva
-$+* Om $x= -\frac{1}{2}\, blir båda led lika med \,4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \bigl(-\frac{1}{2}\bigr) = 1+1 = 2 > 0\,$.
-x = 50+* Om x= \frac{1}{2}\, blir båda led lika med $\,4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \frac{1}{2} = 1-1 = 0 \not > 0\,$.
-$+
 +Alltså har logaritmekvationen bara en lösning \,x= -\frac{1}{2}\,.
- +</div>
-$+
-\mbox{ b) } 2 \ln x - \ln 2x = 4+
-$+
- +<div class="exempel">
-'''L&ouml;sning:'''+'''Exempel 8'''
- +L&ouml;s ekvationen $\ e^{2x} - e^{x} = \frac{1}{2}\,$.
-$+<br>
-\ln x^2 - \ln 2x = 4+<br>
-$+Den första termen kan vi skriva som $\,e^{2x} = (e^x)^2\,. Hela ekvationen är alltså en andragradsekvation med \,e^x\,$ som obekant
 +$$(e^x)^2 - e^x = \textstyle\frac{1}{2}\,\mbox{.}$$
- +Ekvationen kan vara lite enklare att hantera om vi skriver $\,t\, istället för \,e^x\,$,
-$+
-\ln \displaystyle \frac{x^2}{2x} = \ln \displaystyle \frac{x}{2} = 4+
-$+
- +$$t^2 -t = \textstyle\frac{1}{2}\,\mbox{.}$$
-$+
-\displaystyle \frac{x}{2} = e^4+
-$+
- +Kvadratkomplettera vänsterledet
-$+
-x = 2 \cdot e^4+
-$+
 +
\eqalign{\textstyle \bigl(t-\frac{1}{2}\bigr)^2 - \bigl(\frac{1}{2}\bigr)^2 &= \frac{1}{2}\,\mbox{,}\cr \bigl(t-\frac{1}{2}\bigr)^2 &= \frac{3}{4}\,\mbox{,}\cr}
- +vilket ger lösningarna
-$+
-\mbox{ c) } \lg x + 3 \lg 2 = 2 \lg 12+
-$+
- +
- +
-'''L&ouml;sning:'''+
- +
- +
-$+
-\lg x = 2 \lg 12 - 3 \lg 2 = \lg 12^2 - \lg 2^3 = \lg \displaystyle \frac{12^2}{2^3} = \lg \displaystyle \frac{144}{8} = \lg 18+
-$+
- +
- +
-$+
-x = 18+
-$+
- +
- +
- +
-$+
-\mbox{ d) } 3 \ln 2 - 2 \ln 5 + \ln 2x = 0+
-$+
- +
t=\frac{1}{2} - \frac{\sqrt{3}}{2} \quad \mbox{och} \quad t=\frac{1}{2} + \frac{\sqrt{3}}{2} \, \mbox{.}
-'''L&ouml;sning:'''+
- +Eftersom $\,\sqrt3 > 1\, så är \,\frac{1}{2}-\frac{1}{2}\sqrt3 <0\, och det är bara \,t= \frac{1}{2}+\frac{1}{2}\sqrt3\, som ger en lösning till den ursprungliga ekvationen eftersom \,e^x\,$ alltid är positiv. Logaritmering ger slutligen att
-$+
-\ln 2x = 2 \ln 5 - 3 \ln 2 = \ln 5^2 - \ln 2^3 = \ln \displaystyle \frac{5^2}{2^3} = \ln \displaystyle \frac{25}{8}+
-$+
- +$$x = \ln \Bigl(\,\frac{1}{2}+\frac{\sqrt3}{2}\,\Bigr)$$
-$+
-2x = \displaystyle \frac{25}{8}+
-$+
- +är den enda lösningen till ekvationen.
-$+
-x = \displaystyle \frac{25}{16}+
-$+
</div> </div>
- +[[3.4 Övningar|Övningar]]
- +
<div class="inforuta"> <div class="inforuta">
'''Råd för inläsning''' '''Råd för inläsning'''
 +
 +'''Grund- och slutprov'''
 +
 +Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
Rad 361: Rad 261:
Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer. Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.
- 
- 
-'''Lästips''' 
- 
-för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring 
- 
-[http://en.wikipedia.org/wiki/Logarithm Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia] 
- 
-[http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/HistTopics/e.html Läs mer om Talet e i The MacTutor History of Mathematics archive] 
- 
- 
-'''Länktips''' 
- 
-[http://www.ltcconline.net/greenl/java/IntermedCollegeAlgebra/LogGraph/logGraph.html Experimentera med logaritmer och potenser] 
- 
-[http://www.ltcconline.net/greenl/java/IntermedCollegeAlgebra/LogConcentration/LogConcentration.htm Spela logaritm Memory] 
- 
-[http://www.ltcconline.net/greenl/java/IntermedCollegeAlgebra/logger.htm Hjälp grodan hoppa till sitt näckrosblad i "log"-spelet ] 
</div> </div>
- 
- 
-<div class="inforuta"> 
-'''Råd för inläsning''' 
- 
- 
-'''Tänk på att:''' 
- 
-Det är speciellt viktigt att kunna använda de fyra räknesätten, parenteser och potenser korrekt när man räknar med symboler (x, y, a, b, ...).  
- 
-Det är också viktigt att kunna förenkla symboluttryck och skriva dessa i olika former. Speciellt rationella uttryck, dvs. uttryck med variabler där man har en täljare och en nämnare. 
- 
- 
-'''Lästips''' 
- 
-för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring 
- 
-[http://www.jamesbrennan.org/algebra/ Understanding Algebra - engelsk bok på nätet för högskoleförberedande studier] 
- 
- 
-'''Länktips''' 
- 
-[http://www.theducation.se/kurser/gymaa/kursmoment/aalgebra_ex/aalgebra_ex.htm Träna mer på ekvationer, blandade exempel från Theducation ] 
- 
-[http://www.theducation.se/kurser/umaprep/2_algebra/21_polynom_ekvationer/215_ekvationer/index.asp Träna på och läs om ekvationer i Theducations gymnasielexikon] 
- 
-</div> 
- 
-'''© Copyright 2006, KTH Matematik''' 
- 
- 

Nuvarande version

Innehåll:

  • Logaritmekvationer
  • Exponentialekvationer
  • Falska rötter.

Lärandemål:

Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Lösa ekvationer som innehåller logaritm- eller exponentialuttryck och som kan reduceras till första- eller andragradsekvationer.
  • Hantera falska rötter och veta när de uppstår.

Övningar

[redigera] Grundekvationer

Ekvationer där logaritmer behövs eller är inblandade förekommer i många olika fall. Först ges några exempel där lösningen ges nästan direkt genom definitionen av logaritm, dvs.

\eqalign{10^x = y\quad&\Leftrightarrow\quad x = \lg y\cr e^x = y\quad&\Leftrightarrow\quad x = \ln y\cr}

(Vi använder oss här enbart av 10-logaritmer eller naturliga logaritmer.)

Exempel 1

Lös ekvationerna

  1. 10^x = 537 \quad har lösningen \,x = \lg 537\,.

  2. 10^{5x} = 537 \quad ger att \,5x= \lg 537\,, dvs. \,x=\frac{1}{5} \lg 537\,.

  3. \displaystyle \frac{3}{e^x} = 5 \quad Multiplikation av båda led med \,e^x\, och division med 5 ger att \,\frac{3}{5}=e^x\,, vilket betyder att \,x=\ln\frac{3}{5}\,.

  4. \lg x = 3 \quad Definitionen ger direkt att \,x=10^3 = 1000\,.

  5. \lg(2x-4) = 2 \quad Från definitionen har vi att \,2x-4 = 10^2 = 100\, och då följer att \,x = 52\,.

Exempel 2

  1. Lös ekvationen \ (\sqrt{10}\,)^x = 25\,.

    Eftersom \,\sqrt{10} = 10^{1/2}\, är vänsterledet lika med \,(\sqrt{10}\,)^x = (10^{1/2})^x = 10^{x/2}\, och ekvationen lyder
    10^{x/2} = 25\,\mbox{.}
    Denna grundekvation har lösningen \,\displaystyle \frac{x}{2} = \lg 25\,, dvs. \,x= 2 \lg 25\,.

  2. Lös ekvationen \ \displaystyle \frac{3 \ln 2x}{2} + 1 = \frac{1}{2}\,.

    Multiplicera båda led med 2 och subtrahera sedan 2 från båda led
    3 \ln 2x = -1\,\mbox{.}
    Dividera båda led med 3
    \ln 2x = -\frac{1}{3}\,\mbox{.}
    Nu ger definitionen direkt att \,2x = e^{-1/3}\,, vilket betyder att
    x = {\textstyle\frac{1}{2}} e^{-1/3} = \frac{1}{2e^{1/3}}\,\mbox{.}

I många praktiska tillämpningar rörande exponentiell tillväxt eller avtagande dyker det upp ekvationer av typen

a^x = b\,\mbox{,}
där \,a\, och \,b\, är positiva tal. Dessa ekvationer löses enklast genom att ta logaritmen för båda led

\lg a^x = \lg b

och använda logaritmlagen för potenser

x \cdot \lg a = \lg b

vilket ger lösningen \ x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a}\,.


Exempel 3

  1. Lös ekvationen \ 3^x = 20\,.

    Logaritmera båda led
    \lg 3^x = \lg 20\,\mbox{.}
    Vänsterledet kan skrivas som \,\lg 3^x = x \cdot \lg 3\, och då får vi att
    x = \displaystyle \frac{\lg 20}{\lg 3} \quad ({}\approx 2{,}727)\,\mbox{.}


  2. Lös ekvationen \ 5000 \cdot 1{,}05^x = 10\,000\,.

    Dividera båda led med 5000
    1{,}05^x = \displaystyle \frac{ 10\,000}{5\,000} = 2\,\mbox{.}
    Denna ekvation löser vi genom att logaritmera båda led med lg och skriva om vänsterledet som \,\lg 1{,}05^x = x\cdot\lg 1{,}05\,,
    x = \frac{\lg 2}{\lg 1{,}05} \quad ({}\approx 14{,}2)\,\mbox{.}

Exempel 4

  1. Lös ekvationen \ 2^x \cdot 3^x = 5\,.

    Vänsterledet kan skrivas om med potenslagarna till \,2^x\cdot 3^x=(2 \cdot 3)^x\, och ekvationen blir
    6^x = 5\,\mbox{.}
    Denna ekvation löser vi på vanligt sätt med logaritmering och får att
    x = \frac{\lg 5}{\lg 6}\quad ({}\approx 0{,}898)\,\mbox{.}


  2. Lös ekvationen \ 5^{2x + 1} = 3^{5x}\,.

    Logaritmera båda led och använd logaritmlagen \,\lg a^b = b \cdot \lg a
    \eqalign{(2x+1)\lg 5 &= 5x \cdot \lg 3\,\mbox{,}\cr 2x \cdot \lg 5 + \lg 5 &= 5x \cdot \lg 3\,\mbox{.}\cr}
    Samla \,x\, i ena ledet
    \eqalign{\lg 5 &= 5x \cdot \lg 3 -2x \cdot \lg 5\,\mbox{,}\cr \lg 5 &= x\,(5 \lg 3 -2 \lg 5)\,\mbox{.}\cr}
    Lösningen är
    x = \frac{\lg 5}{5 \lg 3 -2 \lg 5}\,\mbox{.}

[redigera] Några mer komplicerade ekvationer

Ekvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "\ln x" eller "e^x" som obekant.


Exempel 5

Lös ekvationen \ \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\frac{5}{e^{-x}+2}\,.

Multiplicera båda led med \,3e^x+1\, och \,e^{-x}+2\, för att få bort nämnarna

6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)\,\mbox{.}

Notera att eftersom \,e^x\, och \,e^{-x}\, alltid är positiva oavsett värdet på \,x\, så multiplicerar vi alltså ekvationen med faktorer \,3e^x+1\, och \,e^{-x} +2\, som är skilda från noll, så detta steg riskerar inte att introducera nya (falska) rötter till ekvationen.

Förenkla båda led

6+12e^x = 15e^x+5\,\mbox{,}
där vi använt att \,e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1\,. Betraktar vi nu \,e^x\, som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen
e^x=\frac{1}{3}\,\mbox{.}

En logaritmering ger sedan svaret

x=\ln\frac{1}{3}= \ln 3^{-1} = -1 \cdot \ln 3 = -\ln 3\,\mbox{.}

Exempel 6

Lös ekvationen \ \displaystyle \frac{1}{\ln x} + \ln\frac{1}{x} = 1\,.

Termen \,\ln \displaystyle \frac{1}{x}\, kan skrivas som \,\ln \displaystyle \frac{1}{x} = \ln x^{-1} = -1 \cdot \ln x = - \ln x\, och då blir ekvationen

\frac{1}{\ln x} - \ln x = 1\,\mbox{,}
där vi kan betrakta \,\ln x\, som en ny obekant. Multiplicerar vi båda led med \,\ln x\, (som är skild från noll när \,x \neq 1\,) får vi en andragradsekvation i \,\ln x
1 - (\ln x)^2 = \ln x\,\mbox{,}
(\ln x)^2 + \ln x - 1 = 0\,\mbox{.}

Kvadratkomplettering av vänsterledet

\eqalign{\textstyle (\ln x)^2 + \ln x -1 &= \bigl( \ln x + \frac{1}{2} \bigr)^2 - \bigl(\frac{1}{2} \bigr)^2 - 1\cr &= \bigl( \ln x + \frac{1}{2} \bigr)^2 - \frac{5}{4}\cr}

följt av rotutdragning ger att

\ln x = -\frac{1}{2} \pm \frac{\sqrt{5}}{2} \,\mbox{.}

Detta betyder att ekvationen har två lösningar

x= e^{(-1 + \sqrt{5})/2} \quad \mbox{och} \quad x= e^{-(1+\sqrt{5})/2}\,\mbox{.}

[redigera] Falska rötter

När man löser ekvationer gäller det också att tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva och att uttryck av typen \,e^{(\ldots)}\, bara kan anta positiva värden. Risken är annars att man får med falska rötter.


Exempel 7

Lös ekvationen \ \ln(4x^2 -2x) = \ln (1-2x)\,.

För att ekvationen ska vara uppfylld måste argumenten \,4x^2-2x\, och \,1-2x\, vara lika,

4x^2 - 2x = 1 - 2x , \quad \quad \quad \quad (*)

och dessutom positiva. Vi löser ekvationen (*) genom att flytta över alla termer i ena ledet

4x^2 - 1= 0

och använder rotutdragning. Detta ger att

\textstyle x= -\frac{1}{2} \quad \mbox{och} \quad x= \frac{1}{2} \; \mbox{.}

Vi kontrollerar nu om båda led i (*) är positiva

  • Om x= -\frac{1}{2}\, blir båda led lika med \,4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \bigl(-\frac{1}{2}\bigr) = 1+1 = 2 > 0\,.
  • Om x= \frac{1}{2}\, blir båda led lika med \,4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \frac{1}{2} = 1-1 = 0 \not > 0\,.

Alltså har logaritmekvationen bara en lösning \,x= -\frac{1}{2}\,.

Exempel 8

Lös ekvationen \ e^{2x} - e^{x} = \frac{1}{2}\,.

Den första termen kan vi skriva som \,e^{2x} = (e^x)^2\,. Hela ekvationen är alltså en andragradsekvation med \,e^x\, som obekant

(e^x)^2 - e^x = \textstyle\frac{1}{2}\,\mbox{.}

Ekvationen kan vara lite enklare att hantera om vi skriver \,t\, istället för \,e^x\,,

t^2 -t = \textstyle\frac{1}{2}\,\mbox{.}

Kvadratkomplettera vänsterledet

\eqalign{\textstyle \bigl(t-\frac{1}{2}\bigr)^2 - \bigl(\frac{1}{2}\bigr)^2 &= \frac{1}{2}\,\mbox{,}\cr \bigl(t-\frac{1}{2}\bigr)^2 &= \frac{3}{4}\,\mbox{,}\cr}

vilket ger lösningarna

t=\frac{1}{2} - \frac{\sqrt{3}}{2} \quad \mbox{och} \quad t=\frac{1}{2} + \frac{\sqrt{3}}{2} \, \mbox{.}

Eftersom \,\sqrt3 > 1\, så är \,\frac{1}{2}-\frac{1}{2}\sqrt3 <0\, och det är bara \,t= \frac{1}{2}+\frac{1}{2}\sqrt3\, som ger en lösning till den ursprungliga ekvationen eftersom \,e^x\, alltid är positiv. Logaritmering ger slutligen att

x = \ln \Bigl(\,\frac{1}{2}+\frac{\sqrt3}{2}\,\Bigr)

är den enda lösningen till ekvationen.

Övningar


Råd för inläsning

Grund- och slutprov

Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.


Tänk på att:

Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer.

Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.




Personliga verktyg