3.1 Rötter

Sommarmatte 1

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Versionen från 23 april 2007 kl. 14.13 (redigera)
Lina (Diskussion | bidrag)
(→Rationella rotuttryck)
← Gå till föregående ändring		 Versionen från 23 april 2007 kl. 16.50 (redigera) (ogör)
Lina (Diskussion | bidrag)
(→3.1 Rötter)
Gå till nästa ändring →
Rad 24: Rad 24:
-[[agjöeijö|Övningar]]+[[3.1 Övningar|Övningar]]
</td> </td>

Versionen från 23 april 2007 kl. 16.50

Innehåll

3.1 Rötter

Innehåll:

  • Kvadratrot och n:te rot
  • Rotlagar

Läromål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:

  • Skriva om ett rotuttryck i potensform
  • Beräkna kvadratroten ur några enkla heltal
  • Kvadratroten ur ett negativt tal inte är definierat
  • Kvadratroten ur ett tal betecknar den positiva roten
  • Hantera rotlagarna i förenkling av rotuttryck
  • Rotlagarna bara gäller för icke-negativa radikander
  • Förenkla rotuttryck med kvadratrötter i nämnaren
  • Veta när n:te roten ur ett negativt tal är definierat (n udda)


Övningar

Teori

Kvadratrötter

Symbolen $ \sqrt{a} $ , kvadratroten ur $a$, används som bekant för att beteckna det tal som multiplicerat med sig självt blir $a$. Man måste dock vara lite mer exakt när man definierar denna symbol.

Ekvationen  $ x^2 = 4 $  har två lösningar, x = 2 och x = -2, eftersom såväl $ 2\cdot 2 = 4 $  som  $ (-2)\cdot(-2) = 4$. Man skulle då kunna tro att $ \sqrt{4} $ kan vara vilket som helst av $-2$ och $2$, dvs. $\sqrt{4}= \pm 2$, men $\sqrt{4}$ betecknar bara det postiva talet $2$. Vi har att

$\sqrt{a} $  kvadratroten ur  $ a $  betecknar det icke-negativa tal som multiplicerat med sig
självt blir  $ a $, dvs. den icke-negativa lösningen till ekvationen  $ x^2 = a. $
Kvadratroten ur  $ a $  kan även skrivas  $ a^{1/2}.$

Det är därför fel att påstå att $ \sqrt{4}= \pm 2$, men korrekt att säga att ekvationen $ x^2 = 4 $  har lösningarna $ x = \pm 2$. T.ex. gäller därmed att $-\sqrt{4}=-2$ och inget annat.

Exempel 1

  1. $\sqrt{0}=0 \quad$ eftersom $\; 0^2 = 0 \cdot 0 = 0 \;$ och $0$ är inte negativ

  2. $\sqrt{100}=10 \quad$ eftersom $\; 10^2 = 10 \cdot 10 = 100 \;$ och $10$ är ett positivt tal.

  3. $ \sqrt{0{,}25}=0{,}5 \quad$ eftersom $\; 0{,}5^2 = 0{,}5 \cdot 0{,}5 = 0{,}25 \;$ och $0{,}5$ är positiv

  4. $\sqrt{2} \approx 1{,}4142 \quad$ eftersom $\; 1{,}4142 \cdot 1{,}4142 \approx 2 \;$ och $1{,}4142$ är positiv

  5. Ekvationen  $ x^2=2 $  har lösningarna  $ x=\sqrt{2}\approx 1,414 $  och  $ x = -\sqrt{2} \approx -1,414$

  6. $ \sqrt{-4} $  är inte definierat, eftersom det inte finns något reellt tal $x$ sådant att $x^2=-4$.

  7. $ \sqrt{(-7)^2} = 7 \;$ eftersom $\; \sqrt{(-7)^2} = \sqrt{(-7) \cdot (-7)} = \sqrt{49} = \sqrt{ 7 \cdot 7} = 7$.

När man räknar med kvadratrötter kan det vara bra att känna till några räkneregler. Eftersom  $ \sqrt{a} = a^{1/2} $  kan vi överföra potenslagarna till "rotlagar". Vi har t.ex. att

$$\sqrt{9\cdot 4} = (9\cdot 4)^{1/2} = 9^{1/2}\cdot 4^{1/2} = \sqrt{9}\cdot \sqrt{4}$$

På detta sätt kan vi få fram följande räkneregler för kvadratrötter, som gäller för alla reella tal $ a, b \ge 0:$

$$\sqrt{ab}=\sqrt{a}\cdot \sqrt{b}$$

$$\sqrt{a/b}= \frac{\sqrt{a}}{ \sqrt{b}}$$

$$a\sqrt{b}=\sqrt{a^2b}$$

(Vi måste dock vid divisionen ovan som vanligt förutsätta att b inte är 0.)

Exempel 2

  1. $\sqrt{64\cdot 81}=\sqrt{64}\cdot \sqrt{81}=8\cdot 9 =72$

  2. $ \sqrt{\displaystyle\frac{9}{25}} =\displaystyle\frac{\sqrt{9}}{ \sqrt{25}}= \displaystyle\frac{3}{5}$

  3. $ \sqrt{18} \cdot \sqrt{2} =\sqrt{18 \cdot 2} = \sqrt{36} = 6$

  4. $ \displaystyle\frac{\sqrt{75}}{\sqrt{3}} = \sqrt{\displaystyle\frac{75}{3}} = \sqrt{25} = 5$

  5. $ \sqrt{12} = \sqrt{ 4 \cdot 3 } = \sqrt{4} \cdot \sqrt{3} = 2\sqrt{3} $

Observera att räknereglerna ovan förutsätter att $ a \mbox{ och } b \ge 0.$ Om a och b är negativa (< 0) så är inte $ \sqrt{a} $  och  $ \sqrt{b} $  definierade som reella tal. Man skulle kunna frestas att skriva

$$-1 = \sqrt{-1} \cdot \sqrt{-1} = \sqrt{ (-1) \cdot (-1) } = \sqrt{1} = 1$$

men ser då att något inte stämmer. Anledningen är att  $ \sqrt{-1} $  inte är ett reellt tal, vilket alltså gör att räknereglerna ovan inte får användas.

N-te rötter

Kubikroten ut ett tal $a$ definieras som det tal som multiplicerat med sig själv tre gånger ger $a$, och betecknas $\sqrt[\scriptstyle 3]{a}$.

Exempel 3

  1. $\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{8} = 2 \quad$ eftersom $\; 2 \cdot 2 \cdot 2=8$.

  2. $\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{0{,}027} = 0{,}3 \quad$ eftersom $\; 0{,}3 \cdot 0{,}3 \cdot 0{,}3=0{,}027$.

  3. $\quad \sqrt[\scriptstyle 3]{-8} = -2 \quad$ eftersom $\; (-2) \cdot (-2) \cdot (-2)= -8$.

Notera att, till skillnad fån kvadratrötter, är kubikrötter även definierade för negativa tal.

Det går sedan att för postiva heltal $n$ definiera n:te roten ur ett tal $a$ som

  • om $n$ är jämn och $a\ge0$ är $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ det icke-negativa tal som multiplicerat sig själv $n$ gånger blir $a$
  • om $n$ är udda sä är $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ det tal som multiplicerat med sig själv $n$ gånger blir $a$

Roten $\sqrt[\scriptstyle n]{a}$ kan även skrivas som $a^{1/n}$.

Exempel 4

  1. $ \sqrt[\scriptstyle 4]{625} = 5$ eftersom $5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 = 625$

  2. $ \sqrt[\scriptstyle 5]{-243} = -3$ eftersom $(-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) \cdot (-3) = -243$

  3. $\sqrt[\scriptstyle 6]{-17}$ är inte definierad eftersom $6$ är jämn och $-17$ är ett negativt tal. $

För $n$-te rötter gäller samma räkneregler som för kvadratrötter om $ a, \: b \ge 0$. OBS! om $n$ är udda gäller de även för negativa $a$ och $b$, dvs. för all reella tal $a, b$.

$$\sqrt[\scriptstyle n]{ab}=\sqrt[\scriptstyle n]{a}\cdot \sqrt[\scriptstyle n]{b}$$

$$\sqrt[\scriptstyle n]{\displaystyle\frac{a}{b}}=\displaystyle \frac{\sqrt[\scriptstyle n]{a}}{\sqrt[\scriptstyle n]{b}}$$

$$a\cdot\sqrt[\scriptstyle n]{b}=\sqrt[\scriptstyle n]{a^nb}$$

Förenkling av rotuttryck

Ofta kan man genom att använda räknereglerna för rötter förenkla rotuttryck väsentligt. Liksom vid potensräkning handlar det ofta om att bryta ner uttryck i så "små" rötter som möjligt. Exempelvis gör man gärna omskrivningen

$$\sqrt{8}=\sqrt{4\cdot2} = \sqrt{4} \cdot \sqrt{2} = 2\sqrt{2}$$

eftersom man då kan förenkla t.ex.

$$\displaystyle\frac{\sqrt{8}}{2} = \displaystyle\frac{2 \sqrt{2}}{2} = \sqrt{2} $$


Genom att skriva rotuttryck i termer av "små" rötter kan man också addera rötter av "samma sort", t.ex.

$$\sqrt{8} + \sqrt{2} = 2\sqrt{2} + \sqrt{2} = (2+1)\sqrt{2} =3\sqrt{2}$$

Exempel 5

  1. $\displaystyle\frac{\sqrt{8}}{\sqrt{18}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 4}}{\sqrt{2 \cdot 9}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2}}{\sqrt{2 \cdot 3 \cdot 3}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2^2}}{\sqrt{2 \cdot 3^2}} = \displaystyle\frac{2\sqrt{2}}{3\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{2}{3}$

  2. $ \displaystyle\frac{\sqrt{72}}{6} = \displaystyle\frac{\sqrt{8 \cdot 9}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 3 \cdot 3}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{\sqrt{2^2 \cdot 3^3 \cdot 2}}{ 2 \cdot 3} = \displaystyle\frac{2 \cdot 3\sqrt{2}}{2 \cdot 3} = \sqrt{2}$

  3. $ \sqrt{45} + \sqrt{20} = \sqrt{9\cdot5} + \sqrt{4\cdot5} = \sqrt{3^2\cdot5} + \sqrt{2^2\cdot5} = 3\sqrt{5} + 2\sqrt{5} = (3+2)\sqrt{5} = 5\sqrt{5} $

  4. $\sqrt{50} + 2\sqrt{3} -\sqrt{32} + \sqrt{27}$ $=$ $\sqrt{5 \cdot 10} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 16} + \sqrt{3 \cdot 9}$
    $=$ $\sqrt{5 \cdot 2 \cdot 5} + 2\sqrt{3} -\sqrt{2 \cdot 2 \cdot 8} + \sqrt{3 \cdot 3 \cdot 3}$
    $=$ $\sqrt{5^2 \cdot 2 } + 2\sqrt{3} -\sqrt{2^2 \cdot 2^2 \cdot 2} + \sqrt{3 \cdot 3^2}$
    $=$ $5\sqrt{2} +2\sqrt{3} - 2 \cdot 2\sqrt{2} + 3\sqrt{3}$
    $=$ $(5-4)\sqrt{2} + (2+3)\sqrt{3}$
    $=$ $\sqrt{2} + 5\sqrt{3}$









  5. $ \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{12} } = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3 \cdot 4} } = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{3} }{ \sqrt[\scriptstyle3]{3} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{4} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2 \cdot 2} } = \displaystyle\frac{ 2 }{ \sqrt[\scriptstyle3]{2} \cdot \sqrt[\scriptstyle3]{2} } \cdot \displaystyle \frac{\sqrt[\scriptstyle3]{2}} {\sqrt[\scriptstyle3]{2}} = \displaystyle\frac{ 2\cdot\sqrt[\scriptstyle3]{2} }{ 2 } = \sqrt[\scriptstyle3]{2} $

  6. $\mbox{ f) } (\sqrt{3} + \sqrt{2})(\sqrt{3} - \sqrt{2}) = (\sqrt{3})^2-(\sqrt{2})^2 = 3-2 = 1$

    $\mbox{ (Konjugatregeln: } (a+b)(a-b) = a^2 - b^2)$

Rationella rotuttryck

När rötter förekommer i ett rationellt uttryck vill man ofta undvika rötter i nämnaren (eftersom det är svårt vid handräkning att dividera med irrationella tal). Genom att förlänga med  $ \sqrt{2} $  kan man exempelvis göra omskrivningen

$$\displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{1\cdot\sqrt{2}}{\sqrt{2}\cdot\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{2}$$

vilket oftast är att föredra.

I andra fall kan man utnyttja konjugatregeln, $ (a+b)(a-b) = a^2 - b^2 $, och förlänga med nämnarens s.k. konjugerade uttryck. På så sätt försvinner rottecknen från nämnaren, t.ex.

$$ \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{\sqrt{2}+1} = \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{(\sqrt{2}+1)} \cdot \frac{\sqrt{2}-1}{\sqrt{2}-1} = \displaystyle\frac{\sqrt{3}(\sqrt{2}-1)}{(\sqrt{2}+1)(\sqrt{2}-1)} $$

$$=\displaystyle\frac{\sqrt{3} \cdot \sqrt{2} - \sqrt{3} \cdot 1}{ (\sqrt{2})^2 - 1^2 } = \displaystyle\frac{\sqrt{3 \cdot 2} - \sqrt{3}}{ 2 - 1 } = \displaystyle\frac{\sqrt{6} - \sqrt{3}}{ 1 } = \sqrt{6} - \sqrt{3} $$

Exempel 6

  1. $ \displaystyle\frac{10\sqrt{3}}{\sqrt{5}} = \displaystyle\frac{10\sqrt{3}\cdot\sqrt{5}}{\sqrt{5}\cdot\sqrt{5}} = \displaystyle\frac{10\sqrt{15}}{5} = 2\sqrt{15} $

  2. $ \displaystyle\frac{1+\sqrt{3}}{\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{(1+\sqrt{3})\cdot\sqrt{2}}{\sqrt{2}\cdot\sqrt{2}} = \displaystyle\frac{\sqrt{2}+\sqrt{6}}{2} $

  3. $ \displaystyle\frac{3}{\sqrt{2}-2} = \displaystyle\frac{3(\sqrt{2}+2)}{(\sqrt{2}-2)(\sqrt{2}+2)} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{(\sqrt{2})^2-2^2} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{2-4} = -\displaystyle\frac{3\sqrt{2}+6}{2} $

  4. $(\displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}})(1+\displaystyle\frac{1}{\sqrt{6}}) = \displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} + \displaystyle\frac{1}{\sqrt{12}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}}- \displaystyle\frac{1}{\sqrt{18}} = \displaystyle\frac{1}{\sqrt{2}} + \displaystyle\frac{1}{2\sqrt{3}} - \displaystyle\frac{1}{\sqrt{3}}- \displaystyle\frac{1}{3\sqrt{2}} =$

    $ =\displaystyle\frac{\sqrt{2}}{2} + \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{6} - \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{3}- \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{6} = \displaystyle\frac{3\sqrt{2}}{6} + \displaystyle\frac{\sqrt{3}}{6} -\displaystyle\frac{2\sqrt{3}}{6}- \displaystyle\frac{\sqrt{2}}{6}=\displaystyle\frac{2\sqrt{2} - \sqrt{3}}{6}$

Råd för inläsning

Tänk på att:

Kvadratroten ur ett tal alltid är icke-negativ (dvs positiv eller lika med noll)!

Rotlagarna är egentligen specialfall av potenslagarna.

Exempelvis: $\sqrt{x}=x^{1/2}$


Lästips

för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring

Läs mer om kvadratrötter i engelska Wikipedia

Hur vet man att roten ur 2 inte är ett bråktal?


Länktips

Hur man finner roten ur ett tal, utan hjälp av miniräknare?



© Copyright 2006, KTH Matematik




Den här artikeln är hämtad från http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.1_R%C3%B6tter
Personliga verktyg