2.3 Andragradsuttryck
Sommarmatte 1
Versionen från 23 april 2007 kl. 16.07 (redigera) Lina (Diskussion | bidrag) ← Gå till föregående ändring |
Nuvarande version (6 juli 2007 kl. 06.37) (redigera) (ogör) KTH.SE:u1tyze7e (Diskussion | bidrag) m |
||
(33 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | __NOTOC__ | ||
<table><tr><td width="600"> | <table><tr><td width="600"> | ||
- | |||
- | =2.3 Andragradsuttryck= | ||
<div class="inforuta"> | <div class="inforuta"> | ||
Rad 8: | Rad 7: | ||
*Andragradsekvationer | *Andragradsekvationer | ||
*Faktorisering | *Faktorisering | ||
+ | *Parabler | ||
</div> | </div> | ||
<div class="inforuta"> | <div class="inforuta"> | ||
- | '''Läromål:''' | + | '''Lärandemål:''' |
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att: | ||
*Kvadratkomplettera andragradsuttryck. | *Kvadratkomplettera andragradsuttryck. | ||
*Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering (ej färdig formel) och veta hur man kontrollerar svaret. | *Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering (ej färdig formel) och veta hur man kontrollerar svaret. | ||
- | *Fakorisera andragradsuttryck (när det är möjligt). | + | *Faktorisera andragradsuttryck (när det är möjligt). |
*Direkt lösa faktoriserade eller nästan faktoriserade andragradsekvationer. | *Direkt lösa faktoriserade eller nästan faktoriserade andragradsekvationer. | ||
- | *Bestämma det minsta/största värde ett andragradsuttryck antar. | + | *Bestämma det minsta/största värde ett andragradsuttryck antar. |
+ | *Skissera parabler genom kvadratkomplettering. | ||
</div> | </div> | ||
- | [[agjöeijö|Övningar]] | + | [[2.3 Övningar|Övningar]] |
</td> | </td> | ||
Rad 34: | Rad 35: | ||
==Andragradsekvationer== | ==Andragradsekvationer== | ||
En andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som | En andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som | ||
- | <div class="regel"> | ||
$$x^2+px+q=0$$ | $$x^2+px+q=0$$ | ||
- | </div> | ||
där $x$ är den obekanta och $p$ och $q$ är konstanter. | där $x$ är den obekanta och $p$ och $q$ är konstanter. | ||
- | Enklare typer av andra gradsekvationer kan vi lösa direkt genom roturdragning. | + | Enklare typer av andragradsekvationer kan vi lösa direkt genom rotutdragning. |
<div class="regel"> | <div class="regel"> | ||
- | Ekvationen $x^2=a$ där $a$ är ett postivt tal har två lösningar (rötter) $x=\sqrt{a}$ och $x=-\sqrt{a}$. | + | Ekvationen $\,x^2=a\,$ där $a$ är ett postivt tal har två lösningar (rötter) $\,x=\sqrt{a}\,$ och $\,x=-\sqrt{a}\,$. |
</div> | </div> | ||
Rad 49: | Rad 48: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>$x^2 = 4 \quad$ har rötterna $x=\sqrt{4} = 2$ och $x=-\sqrt{4}= -2$ <br><br> | + | <li>$x^2 = 4 \quad$ har rötterna $\,x=\sqrt{4} = 2\,$ och $\,x=-\sqrt{4}= -2\,$. <br><br> |
- | <li>$2x^2=18 \quad$ skrivs om till $x^2=9$ och har rötterna $x=\sqrt9 = 3$ och $x=-\sqrt9 = -3$.<br><br> | + | <li>$2x^2=18 \quad$ skrivs om till $\,x^2=9\,$ och har rötterna $\,x=\sqrt9 = 3\,$ och $\,x=-\sqrt9 = -3\,$.<br><br> |
- | <li>$3x^2-15=0 \quad$ kan skrivas som $x^2=5$ och har rötterna $x=\sqrt5 \approx 2,236$ och $x=-\sqrt5 \approx -2,236$.<br><br> | + | <li>$3x^2-15=0 \quad$ kan skrivas som $\,x^2=5\,$ och har rötterna $\,x=\sqrt5 \approx 2{,}236\,$ och $\,x=-\sqrt5 \approx -2{,}236\,$.<br><br> |
- | <li>$9x^2+25=0\quad$ saknar lösningar eftersom vänsterledet kommer alltid att vara större än eller lika med $25$ oavsett hur $x$ väljs (kvadraten $x^2$ är alltid större eller lika med noll). | + | <li>$9x^2+25=0\quad$ saknar lösningar eftersom vänsterledet kommer alltid att vara större än eller lika med 25 oavsett hur $x$ väljs (kvadraten $x^2$ är alltid större än eller lika med noll). |
</ol> | </ol> | ||
Rad 61: | Rad 60: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>Lös ekvationen $(x-1)^2 = 16$. <br><br> | + | <li>Lös ekvationen $\ (x-1)^2 = 16\,$. <br><br> |
- | Genom att betrakta $x-1$ som obekant ger rotutdragning att ekvationen har två lösningar: | + | Genom att betrakta $\,x-1\,$ som obekant ger rotutdragning att ekvationen har två lösningar: |
- | *$x-1 =\sqrt{16} = 4$ vilket ger att $x=1+4=5$ | + | *$x-1 =\sqrt{16} = 4\,$ vilket ger att $\,x=1+4=5\,$, |
- | *$x-1 = -\sqrt{16} = -4$ vilket ger att $x=1-4=-3$ <br><br> | + | *$x-1 = -\sqrt{16} = -4\,$ vilket ger att $\,x=1-4=-3\,$. <br><br> |
- | <li>Lös ekvationen $2(x+1)^2 -8=0$. <br><br> | + | <li>Lös ekvationen $\ 2(x+1)^2 -8=0\,$. <br><br> |
Flytta över termen $8$ till högerledet och dela båda led med $2$, | Flytta över termen $8$ till högerledet och dela båda led med $2$, | ||
$$(x+1)^2=4 \; \mbox{.}$$ | $$(x+1)^2=4 \; \mbox{.}$$ | ||
Rad 75: | Rad 74: | ||
</div> | </div> | ||
- | För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering | + | För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering. |
- | + | ||
- | Om vi betraktar kvaderingsregeln | + | |
- | + | ||
- | $$x^2 + 2ax + a^2 = (a+x)^2$$ | + | |
+ | Om vi betraktar kvadreringsregeln | ||
+ | $$x^2 + 2ax + a^2 = (x+a)^2$$ | ||
och subtraherar $a^2$ från båda led så får vi | och subtraherar $a^2$ från båda led så får vi | ||
Rad 87: | Rad 84: | ||
$$x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2$$ | $$x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2$$ | ||
</div> | </div> | ||
- | |||
- | Detta är formeln för kvadratkomplettering. | ||
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
Rad 94: | Rad 89: | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>Lös ekvationen $x^2 +2x -8=0$. <br><br> | + | <li>Lös ekvationen $\ x^2 +2x -8=0\,$. <br><br> |
- | De två termerna $x^2+2x$ kvadratkompletteras (använd $a=1$ i formeln) | + | De två termerna $\,x^2+2x\,$ kvadratkompletteras (använd $\,a=1\,$ i formeln) |
- | $$\underline{x^2+2x} -8 = \underline{(x+1)^2-1^2} -8 = (x+1)^2-9$$ | + | $$\underline{\vphantom{(}x^2+2x} -8 = \underline{(x+1)^2-1^2} -8 = (x+1)^2-9,$$ |
där understrykningen visar vilka termer som är inblandade i kvadratkompletteringen. Ekvationen kan därför skrivas som | där understrykningen visar vilka termer som är inblandade i kvadratkompletteringen. Ekvationen kan därför skrivas som | ||
- | $$(x+1)^2 -9 = 0$$ | + | $$(x+1)^2 -9 = 0,$$ |
vilken vi löser med rotutdragning | vilken vi löser med rotutdragning | ||
- | *$x+1 =\sqrt{9} = 3$ och därmed $x=-1+3=2$ | + | *$x+1 =\sqrt{9} = 3\,$ och därmed $\,x=-1+3=2\,$, |
- | *$x+1 =\sqrt{9} = 3$ och därmed $x=-1-3=-4$ <br><br> | + | *$x+1 =-\sqrt{9} = -3\,$ och därmed $\,x=-1-3=-4\,$. <br><br> |
- | <li>Lös ekvationen $2x^2 -2x - \displaystyle \frac{2}{3} = 0$. <br><br> | + | <li>Lös ekvationen $\ 2x^2 -2x - \frac{3}{2} = 0\,$. <br><br> |
Dividera båda led med 2 | Dividera båda led med 2 | ||
- | $$x^2-x-\frac{3}{4}$$ | + | $$x^2-x-\textstyle\frac{3}{4}=0\mbox{.}$$ |
- | Vänsterledet kvadratkompletteras (använd $a=\frac{1}{2}$) | + | Vänsterledet kvadratkompletteras (använd $a=-\frac{1}{2}$) |
- | $$\underline{x^2-x} -\frac{3}{4} = \underline{\left(x-\frac{1}{2}\right)^2 - \left(-\frac{1}{2}\right)^2} -\frac{3}{4}= \left(x-\frac{1}{2}\right)^2 -1$$ | + | $$\textstyle\underline{\vphantom{\bigl(\frac{3}{4}}x^2-x} -\frac{3}{4} = \underline{\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - \bigl(-\frac{1}{2}\bigr)^2} -\frac{3}{4}= \bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 -1$$ |
och detta ger oss ekvationen | och detta ger oss ekvationen | ||
- | $$\left(x-\frac{1}{2}\right)^2 - 1=0 \; \mbox{.}$$ | + | $$\textstyle\bigl(x-\frac{1}{2}\bigr)^2 - 1=0\,\mbox{.}$$ |
- | Rotutdragning ger att: | + | Rotutdragning ger att |
- | *$x-\displaystyle \frac{1}{2} =\sqrt{1} = 1, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=\displaystyle \frac{1}{2}+1=\displaystyle \frac{3}{2}$ | + | *$x-\frac{1}{2} =\sqrt{1} = 1, \quad$ d.v.s. $\quad x=\frac{1}{2}+1=\frac{3}{2}\,$, |
- | *$x-\displaystyle \frac{1}{2}= -\sqrt{1} = -1, \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=\displaystyle \frac{1}{2}-1= -\displaystyle \frac{1}{2}$ | + | *$x-\frac{1}{2}= -\sqrt{1} = -1, \quad$ d.v.s. $\quad x=\frac{1}{2}-1= -\frac{1}{2}\,$. |
</ol> | </ol> | ||
Rad 119: | Rad 114: | ||
'''Tips:''' | '''Tips:''' | ||
- | Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om likheten blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exemplet ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL: | + | Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om ekvationen blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exempel 3a ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL: |
- | x = 0 medför | + | * $x = 2\,$ medför att $\,\mbox{VL} = 2^2 +2\cdot 2 - 8 = 4+4-8 = 0 = \mbox{HL}\,$. |
- | $ \mbox{VL} = 0^2 - 4\cdot0 = 0 = \mbox{HL} $ | + | * $x = -4$ medför att $\,\mbox{VL} = (-4)^2 + 2\cdot(-4) -8 = 16-8-8 = 0 = \mbox{HL}\,$. |
- | x = 4 medför | + | I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen. |
- | $ \mbox{VL} = 4^2 - 4\cdot4 = 0 = \mbox{HL} $ | + | |
- | + | ||
- | I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen. x = 0 och x = 4 är lösningar till ekvationen. | + | |
</div> | </div> | ||
Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen | Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen | ||
- | |||
$$x^2+px+q=0$$ | $$x^2+px+q=0$$ | ||
- | |||
har lösningarna | har lösningarna | ||
- | + | $$x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q}$$ | |
- | $$x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\displaystyle\frac{p}{2}\right)^2-q}$$ | + | |
- | + | ||
förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt. | förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt. | ||
Rad 146: | Rad 134: | ||
'''Exempel 4''' | '''Exempel 4''' | ||
- | Exempeltext, använd nedanstående numrering | ||
<ol type="a"> | <ol type="a"> | ||
- | <li>Lös ekvationen $x^2-4x=0$. <br><br> | + | <li>Lös ekvationen $\ x^2-4x=0\,$. <br><br> |
I vänsterledet kan vi bryta ut ett $x$ | I vänsterledet kan vi bryta ut ett $x$ | ||
- | $$x(x-4)=0$$ | + | :$x(x-4)=0\,$. |
- | Ekvationens vänsterled blir noll, vilket ger oss två lösningar | + | Ekvationens vänsterled blir noll när någon av faktorerna är noll, vilket ger oss två lösningar |
- | *$x =0, \; \mbox{eller}$ | + | *$x =0,\quad$ eller |
- | *$x-4=0 \quad \mbox{d.v.s.} \quad x=4\; \mbox{.}$ | + | *$x-4=0\quad$ d.v.s. $\quad x=4\,$. |
</ol> | </ol> | ||
Rad 159: | Rad 146: | ||
==Parabler== | ==Parabler== | ||
- | En andragradskurva kan beskrivas som de punkter $\;(x,y)\;$ som uppfyller en ekvation som är ett polynom där den term som har högsta graden har grad 2. | + | Funktionerna |
- | Ett exempel skulle kunna vara | + | $$\eqalign{y&=x^2-2x+5\cr y&=4-3x^2\cr y&=\textstyle\frac{1}{5}x^2 +3x}$$ |
+ | är exempel på andragradsfunktioner. Allmänt kan en andragradsfunktion skrivas som | ||
+ | $$y=ax^2+bx+c$$ | ||
+ | där $a$, $b$ och $c$ är konstanter och där $a\ne0$. | ||
- | + | Grafen till en andragradsfunktion kallas för en parabel och figurerna visar utseendet för två typexempel $\,y=x^2\,$ och $\,y=-x^2$. | |
- | $ | + | |
- | y=2x^2+3x+4. | + | |
- | $ | + | |
- | Mer allmänt kan man skriva | + | |
- | + | ||
- | $ax^2+bx+c$ | + | |
+ | <center>[[Bild:t_3_1_1b.gif]] [[Bild:t_3_1_2b.gif]]</center> | ||
+ | Eftersom uttrycket $\,x^2\,$ är som minst när $\,x=0\,$ har parabeln $\,y=x^2\,$ ett minimum när $\,x=0\,$ och parabeln $\,y=-x^2\,$ ett maximum för $\,x=0\,$. | ||
+ | Notera också att parablerna ovan är symmetriska kring $y$-axeln eftersom värdet på $\,x^2\,$ inte beror på vilket tecken $x$ har. | ||
- | Hur gör man för att enklast kunna beskriva utseendet för en sådan andragradskurva? | + | <div class="exempel"> |
- | Rent generellt så har en andragradskurva enbart ett lokalt minimum eller maximum. | + | '''Exempel 5''' |
- | Samtidigt kan den maximalt skära ''x''-axeln på två ställen och ''y''-axeln på | + | [[Bild:t_3_1_3b.gif|right]] |
- | ett ställe. | + | |
+ | <ol type="a"> | ||
+ | <li>Skissera parabeln $\ y=x^2-2\,$. <br><br> | ||
+ | Jämfört med parabeln $\,y=x^2\,$ har punkter på parabeln ($\,y=x^2-2\,$) $y$-värden som är två enheter mindre, d.v.s. parabeln är förskjuten två enheter neråt i $y$-led. <br><br> | ||
+ | </ol> | ||
+ | <br><br><br><br><br><br><br> | ||
- | '''Hur skall man kunna hitta dessa punkter?''' | + | [[Bild:t_3_1_4b.gif|right]] |
+ | <ol type="a" start=2> | ||
+ | <li>Skissera parabeln $\ y=(x-2)^2\,$. <br><br> | ||
+ | På parabeln $\,y=(x-2)^2\,$ behöver vi välja $x$-värden två enheter större jämfört med parabeln $\,y=x^2\,$ för att få motsvarande $y$-värden. Alltså är parabeln $\,y=(x-2)^2\,$ förskjuten två enheter åt höger jämfört med $\,y=x^2\,$.<br><br> | ||
+ | </ol> | ||
+ | <br><br><br><br><br><br><br><br> | ||
+ | [[Bild:766663.gif|right]] | ||
+ | <ol type="a" start=3> | ||
+ | <li>Skissera parabeln $\,y=2x^2\,$. <br><br> | ||
+ | Varje punkt på parabeln $\,y=2x^2\,$ har dubbelt så stort $y$-värde än vad motsvarande punkt med samma $x$-värde har på parabeln $\,y=x^2\,$. Parabeln $\,y=2x^2\,$ är expanderad med faktorn $2$ i $y$-led jämfört med $\,y=x^2\,$. | ||
+ | </ol> | ||
- | För enkelhetsskull så antar vi ovan att $a=1$, d.v.s. | + | <br><br><br><br><br><br><br><br> |
- | $y=x^2+bx+c$ Vi vill kunna skriva formen för | + | |
- | en andragradskruva som en jämn kvadrat plus en konstant. Efter kvadratkomplettering ser att vi kan skriva | + | |
- | uttrycket som | + | |
- | |||
- | $ | ||
- | y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2 +c-\displaystyle \frac{b^2}{4}. | ||
- | $ | ||
+ | </div> | ||
- | Detta uttyck kan minimalt bli $ c- \displaystyle \frac{b^2}{4} $ eftersom kvadraten inte kan bli mindre än 0. | + | Med kvadratkomplettering kan vi behandla alla typer av parabler. |
- | Vi ser alltså att minpunkten blir | + | |
+ | <div class="exempel"> | ||
+ | '''Exempel 6''' | ||
+ | [[Bild:t_3_1_5b.gif|right]] | ||
- | + | Skissera parabeln $\ y=x^2+2x+2\,$. | |
- | $ | + | <br> |
- | (x,y)=\left(-\displaystyle \frac{b}{2},c-\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) | + | <br> |
- | $ | + | Om högerledet kvadratkompletteras |
+ | $$x^2 +2x+2 = (x+1)^2 -1^2 +2 = (x+1)^2+1$$ | ||
+ | så ser vi från det resulterande uttrycket $\,y= (x+1)^2+1\,$ att parabeln är förskjuten en enhet åt vänster i $x$-led jämfört med $\,y=x^2\,$ (eftersom det står $\,(x+1)^2\,$ istället för $\,x^2\,$) och en enhet uppåt i $y$-led. | ||
+ | <br><br><br><br><br><br> | ||
- | I motsvarande fall om $a=-1$ så får vi att $\;y=-x^2+bx+c \;$ har maxpunkt i $(b/2,c+b^2/4)$. | + | </div> |
- | Skärning med ''x''-axeln fås då ''y''=0 och det är inte säkert att det är | + | |
- | uppfyllt dvs sambandet har ett minimivärde som är större än 0. | + | |
- | Vi har nu en kurva med ekvation | + | |
+ | <div class="exempel"> | ||
+ | '''Exempel 7''' | ||
- | + | Bestäm var parabeln $\,y=x^2-4x+3\,$ skär $x$-axeln. | |
- | $ | + | <br> |
- | y=ax^2+bx+c. | + | <br> |
- | $ | + | En punkt ligger på $x$-axeln om dess $y$-koordinat är noll, och de punkter på parabeln som har $y=0$ har en $x$-koordinat som uppfyller ekvationen |
+ | $$x^2-4x+3=0\mbox{.}$$ | ||
+ | [[Bild:t_3_1_6b.gif|right]] | ||
+ | Vänsterledet kvadratkompletteras | ||
+ | $$x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1$$ | ||
+ | och detta ger ekvationen | ||
+ | $$(x-2)^2= 1 \; \mbox{.}$$ | ||
+ | Efter rotutdragning får vi lösningarna | ||
+ | *$x-2 =\sqrt{1} = 1,\quad$ d.v.s. $\quad x=2+1=3\,$, | ||
+ | *$x-2 = -\sqrt{1} = -1,\quad$ d.v.s. $\quad x=2-1=1\,$. | ||
+ | Parabeln skär $x$-axeln i punkterna $\,(1,0)\,$ och $\,(3,0)\,$. | ||
- | Efter kvadratkomplettering så inser vi att konstanten $a$ bestämmer formen på kurvan medan | + | <br><br> |
- | $a,b \mbox{ och } c$ alla är med och bestämmer positionen av minimi-/maximivärdet hos kurvan. | + | |
- | Eftersom en andragradskurva enbart har en maximi eller minimi-punkt så är det ganska enkelt att bestämma formen | + | |
- | hos kurvan. För enkelhetsskull antar vi nu att $b \mbox{ och } c = 0.$ Vi har alltså ett samband | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | $ | + | |
- | y=ax^2 | + | |
- | $ | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Polariteten hos $a$ bestämmer om kurvan har ett maxvärde eller minvärde dvs om den pekar | + | |
- | uppåt eller nedåt. Vi ser att koefficienten $ a $ trycker ihop/drar ut kurvan $ y=x^2,$ | + | |
- | beroende på om $a<1$ eller om $ a>1$. | + | |
- | <p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766663.gif" hspace='0' vspace='0' /><br clear='all' /> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Position i vertikalled (dvs i y-led) styrs av konstanten $c$. Vi låter nu $a=1$ | + | |
- | och $b=0$ ovan. Vi ser att | + | |
- | $ y=x^2+2 $ har minsta värde 2 medan $ y=x^2 $ har minsta värde 0. | + | |
- | $ y=x^2$ kan alltså enkelt ritas i ett koordinatsystem genom att föorflytta | + | |
- | $ y=x^2$ två längdenheter i positiv ''y''-riktning. | + | |
- | <p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766664.gif" hspace='0' vspace='0' /><br clear='all' /> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Position i horisontalled styrs av konstanten ''b''. Låt nu ''a''=1 och ''c''=0 ovan. Vi har då kurvan | + | |
- | $ y=x^2+bx$. | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Om vi kvadratkompletterar så får vi att $ y=\left(x+\displaystyle \frac{b}{2}\right)^2-\displaystyle \frac{b^2}{4} $ | + | |
- | Vi ser alltså att $ y $ kan vara minimalt $ -\,\displaystyle \frac{b^2}{4} $ då | + | |
- | $ x=-\,\displaystyle \frac{b}{2}$. Vi kan alltså sammanfatta att koefficienten $b$ | + | |
- | gjorde att minpunkten flyttades från origo till punkten $ \left(-\,\displaystyle \frac{b}{2},-\,\displaystyle \frac{b^2}{4}\right) $ | + | |
- | <p align="center"><img src="ppStdFiles2261/766668.gif" hspace='0' vspace='0' /><br clear='all' /> | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Vad som också kan vara av intresse är skärningspunkter mellan en andragradskurva och ''x''-axeln. | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | Vi har ovan noterat att det inte behöver vara så att en andragradskurva skär ''x''-axeln. | + | |
- | Det kan också vara att den tangerar ''x''-axeln eller att den skär ''x''-axeln i två punkter. | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | Antag att vi har en andragradskurva $y=ax^2+bx+c$. Skärningspunkter med ''x''-axeln | + | |
- | fås genom att lösa ekvationen $ y=0 $ dvs $ ax^2+bx+c = 0$. | + | |
- | Observera att $y=0$ för alla punkter på ''x''-axeln. | + | |
- | + | ||
+ | </div> | ||
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
- | '''Exempel 5''' | + | '''Exempel 8''' |
- | <ol type="a"> | + | [[Bild:t_3_1_7b.gif|right]] |
- | <li>$matte$ <br><br> | + | Bestäm det minsta värde som uttrycket $\,x^2+8x+19\,$ antar. |
- | <li>text | + | <br> |
- | </ol> | + | <br> |
+ | Vi kvadratkompletterar | ||
+ | $$x^2 +8x+19=(x+4)^2 -4^2 +19 = (x+4)^2 +3$$ | ||
+ | och då ser vi att uttrycket blir som minst lika med 3 eftersom kvadraten $\,(x+4)^2\,$ alltid är större än eller lika med 0 oavsett vad $x$ är. | ||
- | </div | + | I figuren till höger ser vi att hela parabeln $\,y=x^2+8x+19\,$ ligger ovanför $x$-axeln och har ett minimumvärde 3 när $\,x=-4\,$. |
- | + | ||
- | Bestäm skärningspunkter med ''x''-axeln och $ | + | |
- | y=x^2-4x-5. | + | |
- | $ | + | |
- | '''Lösning:''' | + | <br><br> |
- | + | </div> | |
- | $ | + | |
- | y=0 $ på x-axeln. Vi har alltså att lösa ekvationen $ x^2-4x-5=0. | + | |
- | $ | + | |
- | + | [[2.3 Övningar|Övningar]] | |
- | Kvadratkomplettering ger att: | + | |
- | |||
- | $ | ||
- | x^2-4x-5 = (x-2)^2-4-5=(x-2)^2-3^2 | ||
- | $={konjugatregeln}= | ||
- | + | <div class="inforuta"> | |
- | $ | + | '''Råd för inläsning''' |
- | (x-2-3)(x-2+3)=(x-5)(x+1) $ vilket är 0 då $ x=5 $ eller $ x=-1. | + | |
- | $ | + | |
+ | '''Grund- och slutprov''' | ||
+ | Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge. | ||
- | '''Svar: ''' | ||
- | $\left\{ \matrix {x_1=5 \cr x_2=-1 } \right.$ | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |} | ||
- | |||
- | |||
- | <div class="inforuta"> | ||
- | '''Råd för inläsning''' | ||
'''Tänk på att:''' | '''Tänk på att:''' | ||
- | |||
- | Att ställa upp ekvationer är som att översätta från ett språk till ett annat. Denna jämförelse användes av Newton i hans ''Arithmetica Universalis''. Kanske kan den bidra till att öka förståelsen för de svårigheter som både studenter och lärare ställs inför, ibland. | ||
Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större. | Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större. | ||
Rad 353: | Rad 276: | ||
'''Länktips''' | '''Länktips''' | ||
- | [http://www.theducation.se/kurser/experiment/gyma/applets/ex1_ekvation/Ex1Applet_text.htm Experimentera - När väger ekvationens led lika?] | ||
- | |||
- | [http://www.theducation.se/kurser/experiment/gyma/applets/AndragrEkv_traning/AndEkv.html Träna på andragradsekvationer och slå ditt personliga rekord.] | ||
</div> | </div> | ||
- | |||
- | |||
- | '''© Copyright 2006, KTH Matematik''' | ||
- | |||
- | |||
Nuvarande version
Innehåll:
Lärandemål: Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
|
|
[redigera] Teori[redigera] AndragradsekvationerEn andragradsekvation är en ekvation som kan skrivas som $$x^2+px+q=0$$ där $x$ är den obekanta och $p$ och $q$ är konstanter.
Ekvationen $\,x^2=a\,$ där $a$ är ett postivt tal har två lösningar (rötter) $\,x=\sqrt{a}\,$ och $\,x=-\sqrt{a}\,$. Exempel 1
Exempel 2
För att lösa allmänna andragradsekvationer använder vi en teknik som kallas kvadratkomplettering. Om vi betraktar kvadreringsregeln $$x^2 + 2ax + a^2 = (x+a)^2$$ och subtraherar $a^2$ från båda led så får vi Kvadratkomplettering: $$x^2 +2ax = (x+a)^2 -a^2$$ Exempel 3
Tips: Tänk på att man alltid kan pröva lösningar till en ekvation genom att sätta in värdet och se om ekvationen blir uppfylld. Man gör detta för att upptäcka eventuella slarvfel. För exempel 3a ovan har vi två fall att pröva. Vi kallar vänster- och högerleden för VL respektive HL:
I båda fallen kommer vi fram till VL = HL. Ekvationen är alltså uppfylld i båda fallen. Med kvadratkomplettering går det att visa att den allmänna andragradsekvationen $$x^2+px+q=0$$ har lösningarna $$x = - \displaystyle\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q}$$ förutsatt att uttrycket under rottecknet inte är negativt. Ibland kan man faktorisera ekvationer och direkt se vilka lösningarna är. Exempel 4
[redigera] ParablerFunktionerna $$\eqalign{y&=x^2-2x+5\cr y&=4-3x^2\cr y&=\textstyle\frac{1}{5}x^2 +3x}$$ är exempel på andragradsfunktioner. Allmänt kan en andragradsfunktion skrivas som $$y=ax^2+bx+c$$ där $a$, $b$ och $c$ är konstanter och där $a\ne0$. Grafen till en andragradsfunktion kallas för en parabel och figurerna visar utseendet för två typexempel $\,y=x^2\,$ och $\,y=-x^2$. Eftersom uttrycket $\,x^2\,$ är som minst när $\,x=0\,$ har parabeln $\,y=x^2\,$ ett minimum när $\,x=0\,$ och parabeln $\,y=-x^2\,$ ett maximum för $\,x=0\,$. Notera också att parablerna ovan är symmetriska kring $y$-axeln eftersom värdet på $\,x^2\,$ inte beror på vilket tecken $x$ har. Exempel 5
Med kvadratkomplettering kan vi behandla alla typer av parabler. Exempel 6 Skissera parabeln $\ y=x^2+2x+2\,$.
Exempel 7 Bestäm var parabeln $\,y=x^2-4x+3\,$ skär $x$-axeln.
Vänsterledet kvadratkompletteras $$x^2-4x+3=(x-2)^2-2^2+3=(x-2)^2-1$$ och detta ger ekvationen $$(x-2)^2= 1 \; \mbox{.}$$ Efter rotutdragning får vi lösningarna
Parabeln skär $x$-axeln i punkterna $\,(1,0)\,$ och $\,(3,0)\,$.
Exempel 8 Bestäm det minsta värde som uttrycket $\,x^2+8x+19\,$ antar.
I figuren till höger ser vi att hela parabeln $\,y=x^2+8x+19\,$ ligger ovanför $x$-axeln och har ett minimumvärde 3 när $\,x=-4\,$.
Råd för inläsning Grund- och slutprov Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din student lounge.
Lägg ner mycket tid på algebra! Algebra är matematikens alfabet. När du väl har förstått algebra, kommer din förståelse av statistik, yta, volym och geometri vara mycket större.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller skulle vilja ha en längre förklaring Läs mer om andragradsekvationer på engelska Wikipedia Läs mer om andragradsekvationer i MathWorld 101 uses of a quadratic equation - by Chris Budd and Chris Sangwin
|
|