3.4 Logaritmekvationer
Sommarmatte 1
3.4 LogaritmekvationerInnehåll:
|
|
GrundekvationerEkvationer där logaritmer behövs eller är inblandade förekommer i många olika fall. Först ges några exempel där lösningen ges nästan direkt genom definitionen av logaritm, dvs. $$10^x = y \Leftrightarrow x = \lg y$$ $$e^x = y \Leftrightarrow x = \ln y$$
Exempel 1 Lös ekvationerna
$$a^x = b$$ där $a$ och $b$ är positiva tal. Dessa löses enklast genom att ta logaritmen av båda led $$\lg a^x = \lg b$$ och använda logaritmlagen för potenser $$x \cdot \lg a = \lg b$$ Vilket ger lösningen $x = \displaystyle \frac{\lg b}{\lg a} $.
Exempel 2 Lös ekvationen
Några mer komplicerade ekvationerEkvationer som innehåller exponential- eller logaritmuttryck kan ibland behandlas som förstagrads- eller andragradsekvationer genom att betrakta "$\ln{(x)}$" eller "$e^x$" som obekant. Exempel 3 Lös ekvationen $\displaystyle \displaystyle \frac{6e^x}{3e^x+1}=\displaystyle \displaystyle \frac{5}{e^{-x}+2}$ Multiplicera båda led med $3e^x+1$ och $e^{-x}+2$ för att få bort nämnarna $$6e^x(e^{-x}+2) = 5(3e^x+1)$$ Notera att eftersom $e^x$ och $e^{-x}$ alltid är postiva oavsett värdet på $x$ så multiplicera vi alltså ekvationen med faktorer $3e^x+1$ och $e^{-x} +2$ som är skilda från noll, så detta steg introducerar inga nya falska rötter till ekvationen. Förenkla båda led $$6+12e^x = 15e^x+5$$ där vi använt att $e^{-x} \cdot e^x = e^{-x + x} = e^0 = 1$. Betraktar vi nu $e^x$ som obekant är ekvationen väsentligen en förstagradsekvation som har lösningen $$e^x=\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}$$ En logaritmering ger svaret $$x=\ln{\displaystyle \displaystyle \frac{1}{3}}= \ln 3^{-} = -1 \cdot \ln 3 = -\ln(3)$$
Exempel 4 Lös ekvationen $\displaystyle \frac{1}{\ln x} + \ln \displaystyle \frac{1}{x} = 1$. Termen $\ln \displaystyle \frac{1}{x}$ kan skrivas som $\ln \displaystyle \frac{1}{x} = \ln x^{-1} = -1 \cdot \ln x = - \ln x$ och då blir ekvationen $$\frac{1}{\ln x} - \ln x = 1$$ där vi kan betrakta $\ln x$ som en ny obekant. Multiplicerar vi båda led med $\ln x$ (som är skild från noll när $x \ne 1$) får vi en andragradsekvation i $\ln x$ $$1 - (\ln x)^2 = \ln x$$ $$ (\ln x)^2 + \ln x - 1 = 0$$ Kvadratkomplettering i vänsterledet $$ (\ln x)^2 + \ln x -1 = \left( \ln x + \frac{1}{2} \right)^2 - \left(\frac{1}{2} \right)^2 - 1$$ $$ = \left( \ln x + \frac{1}{2} \right)^2 - \frac{5}{4}$$ följt av rotutdragning ger att $$\ln x = -\frac{1}{2} \pm \frac{\sqrt{5}}{2} \; \mbox{.}$$ Detta betyder att ekvationen har två lösningar $$ x= e^{-\frac{1}{2} + \frac{\sqrt{5}}{2}} \quad \mbox{och} \quad x= e^{-\frac{1}{2} - \frac{\sqrt{5}}{2}} \; \mbox{.}$$ När man löser ekvationer gäller det också att tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva och att uttryck av typen $e^{(\ldots)}$ bara kan anta positiva värden. Risken är annars att man får med falska rötter.
Exempel 5 Lös ekvationen $ \ln(4x^2 -2x) = \ln (1-2x)$.
$$4x^2 - 2x = 1 - 2x , \quad \quad \quad \quad (*)$$ och dessutom positiva. Vi löser ekvationen $(*)$ genom att flytta över alla termer i ena ledet. $$4x^2 - 1= 0 $$ och använder rotutdragning. Detta ger att $$x= -\frac{1}{2} \quad och \quad x= \frac{1}{2} \; \mbox{.}$$ Vi kontrollera nu om båda led i $(*)$ är positiva $x= -\displaystyle \frac{1}{2}: \quad \quad 4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \left(-\displaystyle \frac{1}{2} \right) = 1+1 = 2 > 0$ $x= \displaystyle\frac{1}{2}: \quad \quad 4x^2 - 2x = 1-2x = 1-2 \cdot \displaystyle \frac{1}{2} = 1+1 = 2 \not{>} 0$ Alltså har logaritmekvationen bara en lösning $x= -\displaystyle \frac{1}{2}$.
Exempel 6 Lös ekvationen $e^{2x} - e^{x} = \displaystyle\frac{1}{2}$. Den första termen kan vi skriva som $e^{2x} = (e^x)^2$. Hela ekvationen är alltså en andragradsekvationen med $e^x$ som obekant. $$(e^x)^2 - e^x = \frac{1}{2} \; \mbox{.}$$ Ekvationen kan vara lite enklare att hantera om vi skriver $t$ istället för $e^x$, $$t^2 -t = \frac{1}{2}$$ Kvadratkomplettera vänsterledet $$\left(t-\frac{1}{2}\right)^2 - \left(\frac{1}{2}\right)^2 = \frac{1}{2}$$ $$\left(t-\frac{1}{2}\right)^2 = \frac{3}{4}$$ vilket ger lösningarna $$t=\frac{1}{2} - \frac{\sqrt{3}}{2} \quad \mbox{och} \quad t=\frac{1}{2} + \frac{\sqrt{3}}{2} \, \mbox{.}$$ Eftersom $\sqrt3 > 1$ så är $\displaystyle \frac{1}{2}-\displaystyle\frac{1}{2}\sqrt3 <0$ och det är bara $t= \displaystyle \frac{1}{2}+\displaystyle\frac{1}{2}\sqrt3$ som ger en lösning till den ursprungliga ekvationen eftersom $e^x$ alltid är positiv. Logaritmering ger att $$x = \ln \left(\displaystyle \frac{1}{2}+\displaystyle\frac{\sqrt3}{2}\right)$$ är den enda lösningen till ekvationen.
Råd för inläsning
Du kan behöva lägga ner mycket tid på logaritmer. Logaritmer brukar behandlas översiktligt i gymnasiet. Därför brukar många högskolestudenter stöta på problem när det gäller att räkna med logaritmer.
för dig som vill fördjupa dig ytterligare eller behöver en längre förklaring Läs mer om logaritmer på engelska Wikipedia Läs mer om Talet e i The MacTutor History of Mathematics archive
Experimentera med logaritmer och potenser Hjälp grodan hoppa till sitt näckrosblad i "log"-spelet
|
|