Relativitetsteori

En glimt av den allmänna relativitetsteorin

I den allmänna relativitetseorin blir den fyrdimensionella rumtiden ännu mer konkret: den blir ett fysikaliskt objekt, som påverkas av om materia är närvarande eller ej. Nära ett massivt objekt, som en stjärna kommer rumtiden att krökas. Ju mer massa ju större krökning. Till slut övergår krökningen i en singularitet och ett svart hål uppstår. Ett svart hål är ett område i rumtiden, ur vilket inga fotoner kan komma ut. Svarta hål karakteriseras i allmänhet av enbart sin massa, \displaystyle M sin elektriska laddning, \displaystyle Q och sitt rörelsemängdsmomment (sin rotationshastighet) \displaystyle J. Svarta hål är för många de mest fantasieggande objekten i universum som vi känner, och många science-fictionböcker finns som behandlar svarta hål. Den matematiska teorin för svarta hål är ännu inte helt känd, särskilt vad gäller dess kvantmekaniska egenskaper. Men astronomerna tror att det finns ett svart hål i varje galaxkärna och även i astronomiska objekt som kvasarer och aktiva galaxkärnor. Svarta hål kan enligt den engelske fysikern Stephen Hawking avdunsta genom att utsända s.k. Hawkingstrålning. Strålningsintensiteten beror på det svarta hålets temperatur som beror på massan.

Men detta tillhör en annan kurs.